Gråa dagar
Det märks att hösten är på ingång! De ljusa dagarna blir allt färre och de gråa dagarna allt fler. Medan många tycker att hösten är en jobbig tid rent mentalt, finner jag den vara den mysigaste på året. Jag älskar mörkret och kylan som tillåter mig att krypa in under filten framför en bra film med tända ljus. Ofta är det då jag mår som bäst. Att jag kan säga detta är dock förvånande med tanke på hur jag mådde för mindre än ett år sedan, då jag knappt kunde vara ensam och speciellt inte när det blev gråa och dystra dagar. I lite mer än ett år gick jag igenom min mest psykiskt påfrästande tid någonsin, och jag har nog aldrig mått så dålig som jag gjorde då. Det var många psykologbesök och många panikatacker. Tankar som får en att känna sig värdelös fanns jämt där och det gick inte en dag utan att jag grät eller ville fly från det liv jag lever. Även om jag mår mycket bättre idag, kan jag inte annat än att säga att den perioden av mitt liv fortfarande påverkar mig, både till det bättre och till det sämre. Jag är inte samma person som jag var innan den tiden i mitt liv, vilket jag ser som både positivt och negativt. Det positiva är att jag ser livet med nya ögon och jag har nya verktyg att hantera det med. Jag värderar också mina relationer på ett helt annat sätt en tidigare. Det negativa är att jag fortfarande har dagar där panikatackerna kommer och går, dock är dessa inte lika ofta som för ett år sedan. Jag saknar också ibland tjejen jag var innan. Hon som inte överanlyserade allt utan kunde leva utan att tänka på alla tänkbara konsekvenser av olika handlingar, och som inte fick ångest för minsta lilla felsteg eller felsägning i livet. Jag saknar också att inte behöva känna oro över att hamna i en sådan period igen. Det är en stor skräck för mig! Att jag åter igen ska må så dåligt att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Så dåligt så att mina nära och kära mår dåligt av att umgås med mig och inte känner sig tillräckliga. För psykisk ohälsa drabbar inte bara personen som mår dåligt utan också personer som finns i dennes närhet.
Så varför skriver jag detta? Jo, för idag var en sådan grå dag som tillät mig att krypa in under filten. En sådan dag som för ett år sedan hade fått mig att må oerhört dåligt. En sådan dag som hade fått mig att vilja fly från det liv jag lever. (För att klargöra så var det inte bara under grå och dystra dagar jag mådde dåligt, men de kunde få mig att känna mig extra ensam). Jag är glad att jag har återhämtat mig såpass mycket att jag åter igen finner dessa dagar vara mysiga. Jag valde att lysa upp dagen med amerikanska pannkakor till frukost, som syns på bilden nedan, och att mysa under filten i soffan. Man får försöka njuta av det lilla. På kvällen spelade jag även en fotbollsmatch tillsammans med mina fantastiska lagkamrater, vilken vi vann. Nu vankas det dock sängen och en god natt sömn!
Kram <3
